En nyligen publicerad studie visar att aprilskämtens kvantitet förblir stark men att dess kvalitet försämras över tid och att ett trendbrott är nödvändigt om traditionen skall ha en chans till långsiktig överlevnad.
De flesta av oss försöker väl vidmakthålla traditionen och skämta med omgivningen på ett eller annat sätt den första april varje år. Det gäller såväl privatpersoner som publika medier. En ny studie från det oberoende mätinstitutet KVARG visar att traditionen i högsta grad är kvantitativt levande. Men studien visar också ett alarmerande resultat avseende skämtens kvalitet och drar slutsatsen att kvantiteten på sikt obönhörligen kommer att bli lidande av en försämrad kvalitet. I ett extremscenario kommer aprilskämtet att helt dö ut.
Mätning av aprilskämtens kvalitet genomförs oftast med den så kallade Wennman-Schön-skalan (se illustration) där skämten rankas utifrån två huvudsakliga axlar: Dess ”opacitet” eller med lekmannatermer hur lätt det är att se igenom skämtet och dess ”bouquet” eller enklare hur smakfullt det är.
I den blixtmätning som genomförts av KVARG under förmiddagen 1 april 2021 framkommer att mindre än en fjärdedel av skämten är balanserade i båda dimensioner (och därmed är att betrakta som högkvalitativa). Däremot hittas cirka tre fjärdedelar av skämten i extrempositioner enligt skalan (lågkvalitativa). Detta skall jämföras med resultatet från 2019 (2020 års resultat ses som alltför osäkra på grund av den då globala krismentaliteten kopplat till den accelererande Coronapandemin) där motsvarande siffror var över 30% hög kvalitet och endast 40% i extremposition.
En talesperson för KVARG meddelar vanlisar.se: ”Siffrorna kan komma att röra sig under dagen och nästkommande dagar vartefter mer data samlas in. Det är framför allt de privata aprilskämten som har stora mörkertal i en första mätning eftersom de tar tid att samla in. Men jag tror inte på någon radikal omfördelning. Krisen får nog ses som ett faktum”.
Ansvaret för nationella åtgärder är mycket oklart och kommer troligen att kräva bred samverkan mellan det politiska etablissemanget, näringslivet och media. Men troligen ligger också en stor del av lösningen i den svenska modellen – medborgerligt ansvarstagande.
Bli först att kommentera