De senaste månaderna har en ny samhällstrend accelererat. Dess paradoxala natur har lett till att såväl myndigheter som ordningsmakt förbryllas. Trenden går nämligen ut på att större mängder människor samlas för att göra – absolut ingenting.
”Fenomenet icke-händelser observerades först i storstäder i Sydostasien under senare delen av 2020 och tros ha börjat som politiska manifestationer. Människor samlades i enorma skaror för att inte göra någonting. Tanken var eventuellt att visa på missnöje med myndigheter och ledare som inte gjorde någonting för folket – ni gör ingenting för oss så nu gör vi ingenting för er, var troligen innebörden”, berättar antropolog Jerome Canard, verksam vid Paris universitet.
Ganska snabbt spred sig fenomenet utanför politiken och kan nu observeras inom konst, musik, filosofi och sport. Några exempel från färska icke-händelser från Sverige:
Konstföreningen Djupare Plan arrangerade en utställning i Ekerö konsthall – utan konst. Tomma rum med tomma väggar. En talesman för föreningen upplyser vanlisar om att de inspirerats av det berömda verket ”Ceci n’est pas une pipe” föreställande just en pipa och därför döpt utställningen till ”Det här är inte en konstutställning” och att de vill visa på hur människor kan beröras även av tomrum.
Flera svenska artister gick samman för att arrangera en icke-konsert. Arrangemanget samlade hundratals gäster som inte lyssnade på musik. ”Tankarna går kanske till Lundells klassiska kommentar om att en inställd konsert också är en konsert, men det här går längre”, säger artistsammanslutningens presstalesman. Oklart hur, konstaterar vanlisar.
En grupp svenska filosofer samlades nyligen under en långhelg för att inte kontemplera ett stort filosofiskt problem tillsammans. De sammanfattar sin tid tillsammans med: ”Vissa frågor adresseras bäst genom att inte adresseras alls. Det kan skapa ett slags perifer klarsyn som hjälper mer än fokuserad problemlösning.”
Flera idrottsföreningar har också arrangerat icke-matcher, exempelvis Göta IK, ett fotbollslag från Partille som bjöd in inte mindre än tre andra regionala lag för att inte möta dem i en vänskapsmatch. Publiken uppgick till ca 250 personer. ”Det var lite trist i början men sedan fick man ju tid att tänka” berättar en av besökarna, Arne Frisk 53 år.
Ordningsmakt och politiker kliar sig i huvudet över den nya trenden eftersom det saknas tydliga lagrum som kan användas för att hantera icke-händelser. ”Om syftet med arrangemanget står i konflikt med lagar och förordningar men själva genomförandet liksom inte existerar, eftersom deltagarna ju inte gör något, så blir det lite svårt”, beskriver kommunpolitiker i Stockholm, Eva Flodin. ”En grupp som samlas för att inte genomföra ett arrangemang som kan klassas som hets mot folkgrupp går liksom inte att komma åt” fortsätter hon.
Vanlisar kommer med spänning att följa det nya fenomenets utveckling och passar trendkänsligt på att annonsera att ett antal icke-artiklar om icke-händelser kommer att publiceras i närtid.
Bli först att kommentera