Enligt uppgifter pågår just nu ett intensivt samarbete mellan regering och Språknämnden för att bereda ett nytt lagförslag. Planen är att under 2022 lansera en ny språklag som skall främja integration och jämlikhet i hela samhället.
”Språk är ett sätt att utöva makt och kan användas i både exkluderande och inkluderande syfte, något som vi hittills i otillräcklig grad använt för att aktivt påverka samhällsutvecklingen ” förklarar Ulrika Skåntorp, samordnare på Språknämnden.
”Dialekter, jargong, idiomatiska uttryck, slang, allt är markörer för att mer eller mindre medvetet signalera tillhörighet, vilket bygger trygghet inom gruppen. Tyvärr finns ju också en baksida, nämligen att människor som låter annorlunda eller som inte behärskar vokabulären för en viss grupp stängs ute. Vi vill försöka riva barriärerna mellan olika grupper och hoppas på så sätt även kunna påverka öppenheten, förståelsen och ytterst integrationen och jämlikheten i samhället i stort” fortsätter Ulrika med glöd i blicken.
Såväl lagens exakta lydelse som verktygen för implementering och uppföljning är ännu under utformning, men vanlisar erfar att grundprincipen är ett slags tvingande korsbefruktning mellan olika språkliga sub-grupper.
Ulrika utvecklar resonemanget. ”Om du tänker på en svensk akademiledamot så kanske du tänker att hen talar högtravande, ordrikt, använder strikt uttal och är helt grammatiskt korrekt, eller hur? Ja, men då kanske lagen kommer att kräva att hen använder orten-slang eller korthuggna grova värmländska svordomar till viss del framöver.”
”Tänk dig en nyligen invandrad människa med knackig svenska som plötsligt utbrister det var ord och inga visor! Visst händer det något?” fortsätter Ulrika entusiastiskt. ”Man kan blanda språk mellan åldrar, kön, geografier, etnisk bakgrund, utbildningsnivåer, socialgrupper, idrotter, yrkesgrupper, nästan var som helst där det finns en tydlig särprägel på språket. Om vi lär känna varandras språk så lär vi känna varandra” säger Ulrika med en hoppfull suck.
Den tydligaste kritiken har, sedan nyheten läckte ut, varit riktad mot genomdrivande och uppföljning vilket i praktiken förutspås blir svårt.
”Jo, visst, jag vet att det skämtas om att Språkpolis inte längre kommer att vara en symbolisk term och att Sverige faktiskt kommer att behöva etablera en gren inom polisen som ägnar sig åt just uppföljning av språklagen, men det hoppas jag att vi inte skall behöva. Jag tror det här blir en positiv erfarenhet för de flesta och att efterlevnaden blir självreglerande” avslutar Ulrika hoppfullt.
Bli först att kommentera