Landets cykelbud gör nu upp med sig själva och sin ohälsosamma kultur. Allt fler skriver under den gemensamma code of conduct som tagits fram. Den talesperson som Vanlisar intervjuat ser ljust på framtiden och välkomnar de friska förändringsvindar som nu sveper genom yrkesgruppen.
”Det här är verkligen på tiden!” inleder Mattias Svensson, talesperson för landets cykelbud när han träffar Vanlisar i cafét på Velodromen i Falun. ”Man kanske inte tror det men det finns väldigt mycket murket i vår kultur som ingen hittills vågat ta i. De flesta associerar kanske cykelbud med miljövänlighet och god fysisk hälsa, men det är bara på ytan. Alltför mycket har svepts under alltför många mattor under alltför lång tid, men nu skall här städas och vädras ut” fortsätter Mattias resolut.
Vanlisar ber om och får några exempel på vad code of conduct innehåller. ”Jag delar gärna med mig. Faktum är att jag uppmuntrar spridning av vår code of conduct även till andra yrkesgrupper. Det är mycket i den som är allmänmänskligt men vissa saker är kanske lite specifika för oss cykelbud” säger Mattias generöst.
- Exkludera inte någon, även om de cyklar långsammare än du och har sämre lokalsinne
- Kom inte full/påverkad till ett pass, såvida det inte finns en vedertagen överenskommelse om att detta är okej på denna budfirma
- Tänk på att alla, inte bara cykelbud utan även mekaniker, telefonister, mm har rätt att trivas på jobbet – vi gör det här tillsammans och ett bud når aldrig från A till B om vi inte alla hjälps åt
- Kom ihåg att det är för kunden du cyklar, inte för att visa dig på styva linan för andra cykelbud
- Undvik dopingpreparat, hur frestande det än kan vara att förhöja prestationsförmågan. Det straffar sig ofta i långa loppet (inte menat som ett skämt)
- Tänk på din och andras säkerhet, använd hjälm och följ anvisade cykelbanor i möjligaste mån
Vanlisar undrar försiktigt hur det kommer sig att cykelbuden själva tagit initiativet till en code of conduct, något som normalt förväntas ske på arbetsgivarens initiativ.
”Det hade aldrig fungerat i det här fallet” utbrister Mattias. ”Det finns så många olika budfirmor och alla har olika förutsättningar. Kan man till exempel jämföra en budfirma i Kiruna med en i Trelleborg? Nej, precis. Det är det jag menar” säger Mattias och signalerar tydligt med sitt kroppsspråk, genom att lämna cafét, att intervjun är över.
Trots Mattias något diffusa och snöpliga avslutning så lämnas ändå Vanlisars reporter med en påtaglig känsla av cykelbudens handlingskraft och utsikter till en större fräschör i branschen.
Bli först att kommentera